För länge sedan levde bland människorna ett släkte som kallades Alvgrim. De såg oftast ut som vanliga människor, men kunde också anta andra skepnader. De kunde bli djurlika, trädlika eller lika något annat som de hade lust med. För lust och fantasi var Alvgrims främsta egenskaper, och de var helt uppslukade av att skapa och utforska.
De var nyfikna och frågvisa, och ställde alltid en massa frågor om allt. Allra bäst var det om ingen visste svaren på frågorna. För då fick man själv ta reda på det!
Hos Alvgrim fanns olika gillen eller sällskap som lärde ut mångtusenårig kunskap.
Alla gillen hade ett eget namn och sin speciella klädsel.
När det visat sig vilka talanger unga Alvgrim hade, blev de medlemmar av det gille som passade dem bäst.
De fick namn efter sitt gille plus ett eget unikt namn. Ungefär som ett efternamn och ett förnamn.
Som ung Alvgrim fick man träning i att använda sin fantasi och få sina idéer att fungera i verkligheten. Vare sig man var intresserad av konst och musik, hantverk och uppfinningar eller vetenskap och upptäckter.
Även när de var människolika var det lätt att känna igen en Alvgrim, eftersom de alltid bar en ring, ett halsband eller något annat smycke i form av en trollslända. Trollsländan har alltid varit Alvgrims speciella symbol och budbärare. Den färggrannt skimrande insekten kan, precis som Alvgrim, förvandla sig. Först lever trollsländan som larv i vattnet, innan den klättrar upp på land och kläcks till en flygande skönhet. Den kan flyga i höga hastigheter både framlänges och baklänges. En del anser att den har magiska egenskaper och trollsländan har fått många namn. På tyska kallas trollslända för ”Wasserhexe” som betyder ”Vattenhäxa” och på engelska för ”Dragonfly” som betyder ”Drakfluga”.
Alvgrim har aldrig haft något eget land. De har alltid levt spridda över hela världen och talat det språk som funnits där de bott. Men alla Alvgrim talar dessutom ett hemligt språk som kallas Xhaimeran. För många tusen år sedan hamnade en nyfiken Alvgrim vid namn Zurul Uel av misstag i landet Xhaimera som ligger dolt i en egen dimension. Dit kan man bara komma genom en Xhantai Zol eller Zol-länk, som är en slags portal som gör att man kan resa genom tid och rum. En sådan hittade Zurul Uel när han utforskade en grotta, och plötsligt befann han sig i en ny värld. Där blev han vän med Xhaimer'yn, som folket kallas, och lärde sig deras språk. När han kom tillbaka så reste han runt i världen och lärde ut det nya språket till Alvgrim. Allt sedan dess har Alvgrim haft ett utbyte av kunskap och idéer med Xhaimer´yn.
Om du vill höra hur Xhaimeran låter och lära dig några fraser så kan du göra det här:
Alvgrim och människor levde sida vid sida i tusentals år, och människorna hade stor glädje och nytta av det Alvgrim skapade. Alvgrim uppfann hjulet, skriftspråket, musikinstrument och stjärnkikare. De tillverkade smarta verktyg och redskap som underlättade människornas hårda arbete på fälten och i skogarna. De lärde människorna bygga bättre hus, där de gärna satt under långa vinterkvällar och njöt av Alvgrims vackra musik eller lyssnade på när Alvgrim berättade spännande historier och sagor.
Men för ett par tusen år sedan hände något som förändrade allt för Alvgrim.
Människorna tyckte att det räckte med förändring nu. Det var bra som det var.
De sa att Alvgrim ställde till med oro och oreda med sin eviga nyfikenhet och sin lust att prova nya saker hela tiden.
Så människorna jagade bort Alvgrim, och hotade att fängsla dem om de visade sig bland människorna igen.
Alvgrim blev förskräckta och bestörta över människornas ilska och agg. Men när Alvgrim försökte förklara att de bara måste hitta på nya saker och inte menade något illa med det, blev de genast satta i fångenskap. De blev tvungna att gömma sig för att inte bli slagna i järn och inlåsta. De förvandlade sig, blev trädlika och stenlika – ja, de fick använda all sin uppfinningsrikedom till att gömma sig.
Men människorna upptäckte dem förr eller senare, eftersom riktiga trollsländor gärna drogs till Alvgrim. Trollsländorna svärmade kring dem och slog sig ner på dem – och råkade på så sätt avslöja var Alvgrim gömde sig. Det fanns inte längre någonstans att ta vägen.
Så en natt höll Alvgrim rådslag djupt inne i skogen. Situationen var ohållbar. Tusentals Alvgrim satt redan i fängelse. De måste hitta en lösning på sitt svåra problem. Men efter flera timmars diskussioner hade de fortfarande inte kommit fram till något som fungerade. Då steg en ung Alvgrim fram och presenterade en häpnadsväckande idé:
”Det finns en plats där människorna aldrig skulle komma på att leta, ett ställe där vi kan vara osynliga samtidigt som vi kan fortsätta att skapa nya saker.”
Alla de andra frågade i mun på varandra:
”Hur då?”
”Var är den platsen?”
”Osynliga?”
”Hur ska det gå till?”
”Vad menar du?”
Svaret fick alla att tystna och stå med gapande munnar:
”Inne i människorna själva”.
När förvåningen lagt sig insåg de det geniala i detta! Om de blev en del av människorna, del av deras tankar och känslor, skulle de vara säkra. Samtidigt som de kunde fortsätta att skapa och utforska. Genom människorna.
Genast skickades bud till alla världens Alvgrim. Till dem som satt i fängelse skickades meddelanden med trollsländor nattetid. Alla fick veta att Alvgrim skulle ge upp sina egna skepnader och ta sin boning i människorna, och alla skulle göra det samtidigt. På utsatt tid skedde förvandlingen. Exakt vid midnatt upplöstes alla Alvgrim och deras livsväsen och ande övergick i människorna.
För vissa Alvgrim gick det enkelt att fortsätta sitt nyfikna skapande genom människor, och dessa människor blev framstående upptäckare, musiker, uppfinnare och författare.
Men för många andra Alvgrim blev förvandlingen en chock. De upptäckte att "deras" människor var rädda för nya idéer och hade svårt att använda fantasin. Människornas rädsla förlamade Alvgrims skaparkraft, och det innebar dödlig fara eftersom det är livsnödvändigt för en Alvgrim att fantisera och vara kreativ. Annars dör de en långsam och utdragen död. I takt med att deras idéer och fantasi stoppas förlorar de gnistan och livslusten, och de förtvinar och tynar bort.
Det var något som Alvgrim inte räknat med när de genomförde sin förvandling, så nu behövde de hjälp!
Inte riktigt alla Alvgrim uppgick i människorna den där natten då förvandlingen skedde. Alvgrims drottning Myrandhaa och kung Aran bestämde att de och några av deras närmaste skulle vänta. De ville övervaka det hela och se hur det fungerade. Det visade sig vara ett klokt beslut. När de märkte att många av deras folk var fångade inuti rädda människor blev det bråttom att hjälpa dem.
Kungen, drottningen och deras medhjälpare arbetade intensivt för att få dessa människor att våga använda fantasin. De lyckades också med många, och räddade på så sätt livet på de Alvgrim som fanns inuti. Men de insåg att de inte skulle hinna hjälpa alla innan det var försent. Åtminstone inte på egen hand.
Då fick drottning Myrandhaa en idé - de skulle samarbeta med människor som redan var kreativa, och tillsammans med dem fortsätta det livsviktiga befrielsearbetet. Men eftersom de fortfarande höll sig gömda fick de komma på fiffiga sätt att ta kontakt med de människorna, utan att avslöja för alla var de befann sig. Drottning Myrandhaas plan fungerade och genom århundradena har det hemliga samarbetet fortsatt, och det pågår än idag.
Så det behövs fortfarande påhittiga och nyfikna människor som kan befria Alvgrim.
Är du en av dem?
Alvgrim - Äventyr & Rollspel skapar interaktiva äventyr och rollspel för barn mellan
8 och 12 år. En spännande och lekfull aktivitet som stimulerar fantasin och förutsätter problemlösning. Äventyren engagerar och skapar sammanhållning i gruppen, samtidigt som alla deltagare bidrar med sina idéer. Ambitionen är att erbjuda högkvalitativa upplevelser där kreativitet och samarbete är nyckelord.
Skräddarsydd och exklusiv upplevelseturism för barnfamiljer.
Med inspiration från fantasy, lajv och dataspel iklär sig deltagarna specialsydda dräkter och blir rollkaraktärer med särskilda egenskaper och magiska förmågor.
De möter utmaningar och uppdrag som iscensätts av erfarna skådespelare och pedagoger.
Äventyren är förlagda till stämningsskapande och genuin järnbruksmiljö som andas historia och kultur. Alvgrim finns i bruksorterna Moviken och Strömbacka i Hälsingland.